Detta inlägg handlar dels om diskussioner som förts under mitt arbete 2006 på Europeiska parlamentet och som jag slutade med innan jag började på min arbetsplats Länsstyrelsen i Skåne, dels om ett bloggdrev som jag utsattes för hösten 2007 av till mig okända personer. Varför folk gör så: läs mer här.En gång för alla: jag har INTE hotat någon till tystnad. Tvärtom jag har jobbat för yttrandefriheten hur länge som helst, skrivit om Echelon, Enfopol, bevakat datadirektivet, tagit dunster med Norrmalmspolisen. Det är en felaktig tolkning att jag skulle ha hotat en sexarbetare till tystnad som spridits på nätet.
Jag har däremot krävt att aktivister inte ska debattera anonyma när de använder sin egen verklighet som bevis för sina argument. För om vi inte vet vilka de är kan vi inte värdera deras argument. Det kan hända att min uppväxt i Finland har gett mig en mindre godtrogen inställning - vem säger att jag ska lita på en anonym aktivist bara för att han/hon hävdar sin ärlighet. Jag har sagt i en enda kommentar i somras på hennes blogg att om inte personen slutar använda mina (gamla) inlägg i debatten - som om de var nya och aktuella - kommer jag att avslöja hennes namn och att jag kan göra det. Jag är ju f d grävare - och om någon har gått ut med sin röst flera gånger inför miljoner svenskar på SR / P1, talat vid politiska möten och på paneldebatter, är det inte så svårt att ta reda på vem det är, när man vet bostadsorten, antalet barn och åldern (som det skyltats med). Det är bara sätta sig vid offentliga register vid skattemyndighetgen och leta. Vem som helst kan göra det. Alla medieläroböcker lär ut hur man letar fakta i olika arkiv och offentliga register. Det är liksom demokratins grund - öppenhet.
OBS! Jag har dock inte tagit reda på den här personens namn och i mitt nuvarande arbete kan man inte göra det heller som många felaktigt tror - det är skattemyndigheten som hanterar personuppgifter och där jobbar jag inte. Jag kan även svära vid mina barn, vid Gud och Holy Internet att jag kommer aldrig att befatta mig med den här frågan. Alltså jag kommer inte att ta fram eller ta emot namnet i fråga.
Men en gång för alla: jag har inte hotat någon till tystnad och absolut inte hotat några barn. Ingen har hittills heller kunnat visa upp mitt "originahot till tystnad" utan alla bara hänvisar till andrahandsuppgifter. Skulle jag ha gjort det hade jag väl blivit anmäld till polisen med tanke på den stora gruppen bloggare som följt och förföljt mig nästan ett års tid - och spridit lögner om mig. Skulle de missat chansen att polisanmäla i fall det hade funnits ett riktigt hot? Knappast.Personen i fråga som skrev att hon kände sig hotad när jag ville att hon slutar vara anonym har ångrat sig - skrivit på sin sajt och även ringt mig. Hon sade att hon överreagerade.
Vi har respekterat varandras ståndpunkter sedan dess. Så jag hoppas att alla ni andra som "rasar" på nätet tar reda på FAKTA - innan ni låter känslan ta över. Och alla indignerade män som blivit sårade över att jag trott att ni varit sexköpare - sorry - men det låg ganska nära till hands dra sådana slutsatser. Jag trodde inte att många bloggande medelålders svenska män annars lägger lika mycket energi för att rädda prostitutionen av
ideella skäl som många andra t ex för att rädda valar. Det var helt nytt för mig. Kanske också en kulturkrock.
Efter episoden slutade jag blogga på mina personliga bloggar - tappade lusten och stinget trots att många har velat att jag ska börja igen, däremot började motparten blogga igen efter 10 dagar från sin deklaration av att hon ska sluta. Så mitt "hot" hade ingen verkan i fall ett sådant hade funnits. Nu hoppas jag att alla fattar poängen och går vidare med sina liv 2008.
Och sista sak: den här bloggen är min medievetarblogg där jag kommer ta upp saker på nätet och i medier som påverkar ungdomarna och deras identitetsbygge.
Jag vill också att ni börjar respektera det faktum att det finns andra vid samma namn som jag har. Vem vet - hennes stubin kanske är kortare - och det vore väl rubrikskapande om någon blev anmäld för att förtala TVÅ Johannor vid samma namn.
Spela dator och Säker på nätet är böcker som journalisten Pontus Jeppsson rekommenderar för föräldrarna som vill bli insatta i hur man bäst guidar barn på nätet.
Programmet där jag medverkade och berättade om hur det är att bli subjekt för ett bloggdrev anmäldes - av anonyma kan man förmoda - lyssnare till granskningsnämnden som partisk. Den 21.12 har granskningsnämnden friat programmet helt. Det är skönt att yttrandefriheten innefattar en möjlighet att ha samtal om aktuella ämnen samt att man även har rätten att inte yttra sig. Som bekant har jag lagt bloggen på hyllan. Jag kommer inte diskutera det som varit mer - hösten har varit tung, men nu verkar det mesta funka i livet igen. Jag hade ett längre inlägg här men eftersom familjen går först och de vill absolut inte att drevet ska fortsätta - särskilt när många av belackarna inte kan hålla reda på rätt namn i sina inslag och helt utomstående blir lidande - väljer jag att inte publicera inlägget. Kanske någon annanstans en annan tid.