Tore Forsberg in memoriam

Jag fick nöjet att lyssna på Tore Forsberg på en av Militärhistoriska bokklubbens tillställningar 2006. Samma år läste jag Tores mycket bra bok Spioner som spionerar spioner som är som en lärobok i hur underrättelse och kontraspionage har fungerat i Sverige under 100 år. Senare fick jag träffa honom i samband med att vi pratade om Stella Polaris och han hade lovat mig att även läsa mitt manus. I förrgår dog Tore Forsberg. Sverige ska vara tacksam över att han som pensionär började anteckna Säpos och underrättelseverksamhetens historia - och dokumentera det. Utan Tore skulle förståelsen för denna verksamhet vara mycket mindre bl a hos beslutsfattare. Forsberg gav mycket inspiration och var mycket stödjande för att även andra skulle företa sig att forska i historien och jag är evigt tacksam för det.